PÅ TRÖSKELN TILL VUXENLIVET
Det finns inget värre än akut tandvärk
Hej alla, det är Nabil här! Ni vet killen som brukar dela med sig av allt från biläventyr till vardagsbetraktelser här i Malmö. Idag har jag dock en lite annorlunda historia att dela med mig av till er, en som definitivt tog mig på sängen – och inte på ett bra sätt.
Det eskalerar snabbt
För några helger sedan vaknade jag med en känsla jag inte önskar min värsta fiende: akut tandvärk. Det började som en dov smärta på fredagskvällen och eskalerade till en outhärdlig plåga vid lördag morgon. Jag försökte med allt – kalla kompresser, smärtstillande, till och med gamla huskurer jag hittade online. Inget fungerade. Paniken började krypa på. Alla som haft tandvärk vet att det finns få saker som är värre. Och på en helg, dessutom! De flesta tandläkarmottagningar hade stängt, och jag visste inte vart jag skulle vända mig.
Som tur var snackade jag med en kompis som tipsade mig om Tandvårdscentralen, en akuttandläkare här i Malmö. Med en blandning av hopp och desperation ringde jag dem, fullt förberedd på att behöva uthärda smärtan till nästa vecka. Men till min stora lättnad hade de en ledig tid samma dag!
Att säga att jag var tacksam vore en underdrift. Personalen på Tandvårdscentralen var otroligt förstående och professionell. De tog hand om mig direkt när jag kom in, och efter en kort undersökning kunde de åtgärda problemet. Jag gick därifrån med en lättnad jag inte kan beskriva. Smärtan var borta, och jag kunde äntligen tänka klart igen.
Den här upplevelsen lämnade mig med en ny uppskattning för akuttandvård och de som arbetar inom det området. Att ha tillgång till sådan service här i Malmö är ovärderligt, särskilt under helger när alternativen är begränsade. Så till alla er som någonsin finner er själva i en liknande situation – kom ihåg att det finns hjälp att få. Tandvårdscentralen blev min räddare i nöden, och jag är evigt tacksam för deras hjälp den där helgen. Tandvärk kanske är den absolut värsta plågan alltså.
Andra inlägg
Nabil hette killen som brukade skriva denna blogg. Han gick sista året på gymnasiet och tyckte om att skriva, åka skateboard, lyssna på musik, hänga med kompisar samt smida planer för framtiden. En dröm var att vandra från Skåne till Marocko, varifrån han härstammar, och en annan var att ge ut en självbiografi.
Denna blogg skrivs inte längre av Nabil, men den fortsätter att handla om livet i de sena tonåren. Förväntningarna och anspänningarna inför de kommande åren och steget ut i vuxenvärlden är stora. Allt ligger precis för ens fötter och kanske finns det viss oro för att man ska trampa fel. Vad ska man göra efter gymnasiet? Resa? Jobba? Studera? Vart ska man bo? Hur ska man försörja sig? Vem ska man bli?